Simon ringde vid 10, han hade fått slut på pengar på mobilen igår... det går att skylla på mycket.. jag åkte hem till honom runt fyra. Vi pratade hela kvällen.Han mår inte bra, han säger att han känner att han kommer kliva på igen. Vi pratade om allt, hans känslor,han tycker om mig men vågar inte tro på att jag älskar honom.Han behöver mig säger han men mår så dåligt nu. Han sa åt mig att inte tvivla på hans känslor trots att han "försvinner" ibland. Jag sa att jag älskar honom. Nej det gör du inte svarade han, du känner inte mig.. nej kanske inte men det lilla jag lärt känna av de fina sidorna han visat älskar jag